Min mamma, Anette. fast det är ingen förutom hennes arbetskamrater som säger Anette, det är alltid Kia. Hur hon har fått det smeknamnet är en lång historia.. men hon är min mamma, Kia ♥  

så, min fina fina mamma. hon är världens starkaste och bästa person, jag har länge funderat på hur hon alltid klurade ut saker, klarade allt och alltid hade rätt svar. jag skulle kunna säga i stort sett allt till henne. för jag vet att hon alltid skulle förstå. hon säger att kärleken till sina barn är starkare än något annat. och det är just det, hon skulle offra allt för att vi skulle må bra.det gör väl kanske alla mammor, men hon har klargjort det så bra. hon är en underbar och utåtriktad person som kan så sjukt mycket om allt. hon jobbar om ni ursäktar, arslet av sig varje dag som programutvecklare, datatekniker typ. innan jobbade hon i en kontorsvarubutik men började plugga 40 % vid sidan av sitt 100 % jobb, och ja visst var jag sur på henne så länge för att när hon pluggade var det bara datorn som gällde och jag tyckte att hon var så grymt tråkig. men nu i efterhand har jag förstått att hon gjorde det för våran skull och för att hon skulle få ett bättre arbete, ett arbete som hon verkligen är passionerad av. ibland jobbade hon sammanlagt 18 timmar om dagen, vi sa nog till henne flera gånger att hon borde tagga ner lite, hon jobbade ju så sjukt mycket plus pluggandet. men hon körde ändå hela tiden med "jag klarar det, det är ingen fara, jag har sovit läääänge inatt" men hon skulle somsagt vara stark. hon var stark. hon är stark. när hon väl var klar med pluggandet sa hon upp sig från sitt jobb och fick istället det jobb hon har idag, inom det första året på arbetet blev hon diplomerad för sina stora kunskaper inom området och för bra ledarskap. det är då man blir så himla stolt. och vi ser verkligen hur mycket hon älskar sitt jobb.
min mamma är den där underbara mamman hon alltid varit. hon ställer upp i alla väder och jag är glad att jag har henne i mitt liv, och jag älskar henne över hela mitt hjärta.

min pappa, Ulf. mer känd som Uffe. ja, min pappa är min papi ♥ min största manliga förebild. han är underbar. han är liksom pappig på något sätt, haha. fast nej han är inte bara pappig, han är kärleksfull och jag vet att han älskar mig, oss. även fast det verkar som att pappor alltid har svårare att säga det så vet jag.

han bryr sig väldigt mycket och jag vet att vad som än händer skulle han vara den första att stötta mig i mina val, allt jag göra och allt som händer mig. pappa är en såndär som man kommer ihåg saker man gör med, som alla gånger vi fiskade när jag var liten och när jag skulle lära mig cykla , när vi åt revben som grottmänniskor och kollade på Hem Till Gården. han är ganska blyg, precis som jag. han är den jag är mest lik till utseendet och personligheten. vi har samma sjuka humor och skrattar åt samma fåniga saker. han gillar att fiska, hålla på med sina lamm och kolla på längdskidor på tv. han är världens bästa kock när det gäller kött och fisk. han jobbar som mjölkbilschaufför och jobbar därför pass som är 12 timmar långa, antingen från soluppgång till sen kväll eller från kväll till soluppgång. därför är jag uppvuxen med att träffa min pappa sällan, etersom att när jag sov jobbade han och var vaken och när jag var vaken sov han. men jag tror att det är en av anledningarna till att vi står så nära varandra som vi gör. när vi träffas är vi bara med varandra. jag och pappa. vi har bildat ett så sjukt starkt band mellan oss. han älskar att åka längdskidor själv och har åkt vasaloppet 4 gånger och planerar att fortsätta med det i typ minst 100 år till. han är en fantstisk människa. han är en perfekt pappa. som jobbar och står i för att försörja sin familj. jag älskar honom. obeskrivligt mycket. men det är alltid svårare att säga sånt till sin pappa.  men han vet, att jag tycker han är världens bästa pappa.

mina föräldrar är otroliga. och jag har alltid undrat hur dom kan vara så bra jämt, hur dom jämt kan förstå, förklara allt. jag älskar dom och skulle kunna skriva flera hundra sidor om hur fantstiska dom är.